Planer

Min billiga, kära telefon som jag slängt så många lovord över är nu ett avslutat kapitel. Häromdan när jag skulle stänga av den låste den sig, när jag väl fick igång den igen ville den att jag skulle knappa in "security code". Vilken vadå? Strunt samma tänkte jag, och så lånade jag mammas under helgen och tänkte ta itu med det idag. Och jag visste att jag nånstans i mitt rum hade en bit kartong med massa nummer på som jag rev av från lådan när jag köpte telefonen. Och när vi kom hem i juni la jag kartongbiten på ett fyndigt ställe, frågan var bara var. Efter att jag gått igenom diverse lådor och kartonger hittade jag den i skåpet. Rakt in. (Skiiiitstörigt.) Men tror ni att koden jag letade efter stod där? Noops. Och jag har fortfarande ingen aning om vad det är för kod. Att ringa till posten i Airlie Beach känns inte heller särskilt lockande så nu måste jag köpa ny telefon. Suck. Aja, den får inte kosta ett öre över 500 kronor (jag har inte så stort behov av att ha nya, häftiga prylar...)


När jag letade igenom lådorna hittade jag ett papper med frågor jag fick av Elin på min 21-årsdag med lite olika frågor i stil med bästa minnet, finaste platsen, roligaste folket sen resan, som vi roade oss med att fylla i under alla timmar på flygplan/flygplatser den 7 juni i fjol. Det stod också en fråga vad jag ville ha uppnått till nästa födelsedag. "Gått ner i alla fall 5 kg och varit i ett nytt land." 4 kg sen dess har jag lyckats med och har alltså en månad på mig att gå ner ett till, det ska jag väl kunna klara av? Men det där landet... Norge, inte direkt ett nytt land. Men jag fuskar rejält och räknar Gotland (det är ju faktiskt en ö... plus att dom pratar roligt?) så då har jag ju faktiskt uppfyllt i alla fall 75% av vad jag hade tänkt mig! (HRMMM.) Bra Ida.

Nu är det söndag igen, det är dags för scones, telefonprat och "One tree hill" och "Wallander". Gut.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0