Torsdag.
Såg klart andra säsongen av "One tree hill" igår och nu vill jag se fortsättningen! Ingen som råkar ha resten av säsongerna hemma?
Nej, nu ska jag rycka upp mig och komma ut. Ska bara titta facebook först...
Bladder.
Min söndag börjar närma sig sitt slut. "Helgen" har varit bra och jag har hunnit träffa en del härliga kompisar och min underbara pojkvän. Dessutom har jag fått lite kvalitétstid med både Sara och Beata vilket inte är helt vanligt men dock alltid lika uppskattat! Det har faktiskt nästan varit som en helg, den obligatoriska rödvinsflaskan korkades upp i förrgår och efter en halvflaska däckade jag i soffan. Som vanligt. Saknar lite att vara ledig på helgerna...
Igår sprang jag mitt första lopp och det var roligt! Det blev "Blodomloppet" i Malmö och trots blåsigt väder blev det bra men jag var inte helt nöjd med tiden. Men men, det får jag jobba på. Det var lite väl kyligt att äta picknick ute så efter loppet tog vi oss till Alex lägenhet och tryckte in oss där, 11 svettiga och hungriga löpare, hehe.
Ska ut och springa imorgon har jag tänkt, har tränat sista aerobic-passet i Sjöbo för vårterminen idag, nästa vecka tar sommarschemat vid och då lär jag hinna träna ännu mindre på Fitness än vad jag redan gör eftersom passen reduceras ganska rejält. Tråkigt men sant. Får börja utforska grusvägarna här hemma lite mer, jippi...
Upptäckte nyss att jag är uppbokad varje fredag och lördag juni ut. Nu börjar sommaren...
Jag blev förresten erbjuden höstjobb idag. Jag har ett fåtal krav och jag hoppas, hoppas, hoppas att det löser sig. I så fall hade jag haft jobb året ut. Tyvärr tror jag inte att jag har sådan tur... Men, det känns i alla fall bra för självförtroendet att bli erbjuden jobb, självförtroendet tynar på mitt nuvarande jobb... Ungefär så här stor, -, känner jag mig emellanåt. Men, what to do about it?
Snart är det helg och det blir jobb men också årliga festen hos PeGe!! I år har jag faktiskt planerat att gå på både vår-/och sommarfesten! Det var nog 3 eller 4 år sen sist. Undrar egentligen hur många år vi varit där..?
Nu ska jag se lite "One tree hill", sen kallar sängen. Ser framemot att få lön imorgon, klarade budgeten med -100 kr. Inte helt illa för att ha fått en lön på 3500 kr förra månaden.
Adios.
Ojoj...
Säsongen har under helgerna satt igång på jobbet och det är helt ohållbart. Varken idag eller igår har vi hunnit äta och idag tror jag i allafall 3 sällskap gick för att vi helt enkelt inte hann. 2 personal på 170 personer funkar inte, dessutom inte med en ny kassa... Mellan 11 och 18 satt jag ner i ca 20 sekunder och anledningen till att jag satt var att jag hade kissat på mig annars. Vi hinner inte ens gå på toa. Och vi har inte ens kommit till högsäsong än!!
Detta sliter som tusan på oss allihopa där nere. Men, förhoppningsvis ska det väl funka på något vis.
En av fördelarna med jobbet är naturen. Jag tror att jag kan säga utan att överdriva att jag jobbar på en av Skånes finaste platser, i alla fall längs vägen dit. Havet, skogen, äppelblommorna i blom... Riktigt fint är det. En annan positiv sak är att folket som jobbar i restaurangen/butiken är riktigt härliga människor!
Nej, nu är det söndagkväll för mig. Dvs packa för kommande dagar som ska spenderas i Malmö, vika tvätt, hänga in kläder i garderoben, fixa med a-kassan, käka något och därefter landa i soffan med godis och "One tree hill". Det är en dag kvar på jobbet och därefter är jag ledig två dagar. Det behövs efter 6 (som kommer vara 7 imorgon) hektiska och intensiva arbetsdagar.
Blev förresten erbjuden jobb häromdan, i skolan, under höstterminen. Dessvärre har jag ju kontrakt i Kivik till oktober och även om jag slutat en månad tidigare så tror jag inte att det löser sig då de behöver mig från terminstart. Tyvärr.
Trevlig kväll alla!
Hmm.
Nere.
Något jag saknar med att bo hemma är, som jag nämnt ett antal gånger, närheten till allt. I Oslo blev man bortskämd med det, man hade allt och alla man behövde max en halvtimme bort. Den stora nackdelen var självklart att majoriteten av de man tycker mycket om var långt, långt borta (förvisso bara 8 timmar men vissa dagar kändes det väldigt mycket). Dock fanns det en ursäkt till att man inte hann träffa alla så mycket som man ville. Men nu finns det ju ingen ursäkt. Och skillnaden är nu att även om jag flyttar till en stad så småningom, kommer ju ändå alla att vara utspridda överallt. Chansen till att "nu har jag en timma över, jag ringer till henne för att sen om hon hinner ta en snabbfika" finns inte, för först ska du köra dit vilket tar 40 minuter och sen ska man tycka det är kul att slösa mängder av bensinpengar.
Suck. Vart jag nog vill komma är att jag får sådan hemsk ångest ibland att jag inte hinner med mina vänner och mina nära och kära så mycket som jag vill. Jag har ändå "sållat" lite bland mina vänner, det har funnits en del som bara tagit och tagit men som jag aldrig fått något positivt av, och de jag har kontakt med nu bryr jag mig verkligen om. Och inte bara mina vänner, utan även mina morföräldrar och min farmor, och mina syskonbarn som växer i en rasande fart. Eller som Elin, där det går veckor utan att vi pratar i telefon. Vart har tiden tagit vägen? Man ska hinna hit och man ska hinna dit, det ska tränas, jobbas. Varför lägger vi ner så mycket tid på oväsentliga saker när det som egentligen spelar någon roll är att vi rår om oss själva och spenderar så mycket tid som möjligt med de vi tycker om. En dag kan det vara försent. Eller egentligen, en dag är det försent. Jag vill bara aldrig vara med om den dagen.
Just nu körde det en idiot förbi här ute, som körde i minst 150. Hoppas han kör in i ett träd.
Sjuk.
Igår var en helt underbar dag. Vid 9 började magen att mixtra och sen bjöds det på magsjuka, feber, frossa, huvudvärk och allmän sjukhet. VId 17 hade jag tillräckligt med energi för att köra hem, hade spenderat natten i sommarstugan. Jag var först tveksam till om jag skulle stanna hemma från jobbet men tack gode gud att jag gjorde det. Men idag mår jag betydligt bättre. Jag är fortfarande öm i magen och i kroppen, huvudet känns som ett förkylningshuvud men febern är borta och jag har t om tvättat, dammsugat, städat undan lite och faktiskt ätit två mackor, mer än vad jag åt på hela dan igår. Dessutom har jag gått ner 3 kg sen i måndags, riktigt effektivt det här! Synd bara att de kommer vara tillbaka typ imorgon.
Nu ska jag hänga upp tvätten sen ska jag trots 12 timmars sömn i natt gå och vila.
Tisdag-
Skulle vattna gräsmattan vid sommarstugan och passade på att springa en runda. Det blev en 7 km och det gick mycket bättre än vad jag trodde. Var dock jobbigt att springa i motvind vid havet. Och jag måste berömma mig själv, det gick jäkligt fort en del av sista vägen. Anledningen till det var dock att stora, feta åskmoln var över mig och att det började regna. Jag var mitt ute på ett öppet fält och tyckte det var mindre spännande. Så för att Ida Magnusson ska springa fort som tusan krävs det åsk-varning! Förutom det kändes det som riktig ensam-kvalitetstid, vilket jag kände ganska stort behov av.
På vägen hem körde jag förbi två beväpnade militärer som stod utanför en butik i Brösarp. Jag ryser alltid vid synen av militärer, speciellt när de är beväpnade. Fy, fy, fy. Tanken att ha militärer och soldater överallt, på stans alla gator, i väntan på vad som komma skall... Ibland är jag otroligt glad att jag bor i Sverige. Självklart kan det bli krig här också men så är inte fallet just nu och låter jag egoistisk när jag säger att fy tusan vad jag är glad för det?
Nu blir det lite "Onte tree hill" och lite mango och kiwi, mmm.
Förresten, statsministern ska komma på besök på jobbet och gissa vem som ska jobba. Jo, jag. Så klart. Åååååh, vad jobbigt.
Planer
Min billiga, kära telefon som jag slängt så många lovord över är nu ett avslutat kapitel. Häromdan när jag skulle stänga av den låste den sig, när jag väl fick igång den igen ville den att jag skulle knappa in "security code". Vilken vadå? Strunt samma tänkte jag, och så lånade jag mammas under helgen och tänkte ta itu med det idag. Och jag visste att jag nånstans i mitt rum hade en bit kartong med massa nummer på som jag rev av från lådan när jag köpte telefonen. Och när vi kom hem i juni la jag kartongbiten på ett fyndigt ställe, frågan var bara var. Efter att jag gått igenom diverse lådor och kartonger hittade jag den i skåpet. Rakt in. (Skiiiitstörigt.) Men tror ni att koden jag letade efter stod där? Noops. Och jag har fortfarande ingen aning om vad det är för kod. Att ringa till posten i Airlie Beach känns inte heller särskilt lockande så nu måste jag köpa ny telefon. Suck. Aja, den får inte kosta ett öre över 500 kronor (jag har inte så stort behov av att ha nya, häftiga prylar...)
När jag letade igenom lådorna hittade jag ett papper med frågor jag fick av Elin på min 21-årsdag med lite olika frågor i stil med bästa minnet, finaste platsen, roligaste folket sen resan, som vi roade oss med att fylla i under alla timmar på flygplan/flygplatser den 7 juni i fjol. Det stod också en fråga vad jag ville ha uppnått till nästa födelsedag. "Gått ner i alla fall 5 kg och varit i ett nytt land." 4 kg sen dess har jag lyckats med och har alltså en månad på mig att gå ner ett till, det ska jag väl kunna klara av? Men det där landet... Norge, inte direkt ett nytt land. Men jag fuskar rejält och räknar Gotland (det är ju faktiskt en ö... plus att dom pratar roligt?) så då har jag ju faktiskt uppfyllt i alla fall 75% av vad jag hade tänkt mig! (HRMMM.) Bra Ida.
Nu är det söndag igen, det är dags för scones, telefonprat och "One tree hill" och "Wallander". Gut.
Sista dagen i Vanstad
Det positiva är nu att jag kan släppa ansvaret och bara fokusera på ett jobb (i alla fall i praktiken, i huvudet lär jag vara kvar hos barnen ett tag till) och det märkliga är att i Kivik har jag inget stort ansvar alls. Kanske det är skönt?
Dags för frukost. Brunch kanske?
Sverigedemokraterna
Angående att SD inte längre har några medlemmar kvar med rasistiska åsikter, slår dem själva så hårt i ansiktet dagarna efter intervjun med Iskasson. Tidningen går igenom de högsta namnen på valsedlarna i de olika komunerna och gissa vad det är för typer? Jo, 19-20-åriga killar. Hur dumma i huvudet tror dem att vi är? Jag är i precis samma ålder och vet mycket väl vad många anser om dem som vi krasst kallar för utlänningar. Att Sverigedemokraterna inte längre skulle ha medlemmar med rasistiska åsikter är så skrattretande och jag blir så jävla förbannad. En tröst är att jag tror inte att de här killarna i tidningen fattar hur sjukt dumma de precis gjort sig själva.
En rolig sak, läste en krönika, också i Ystan. De skrev där att Tora från Norge som Jonas skulle ha haft en affär med var mycket trovärdig, hennes vänner påstår att hon aldrig skulle ljuga och att hon ser sig själv som en lugn och bla bla bla..., ni fattar. Och sen går hon och säljer storyn till norska "Se og hör". Åååååh, ibland undrar jag om delar av världen bara är fylld med idioter, idioter, idiiiiooooteeer!!!!
Så, nu har jag skrivit av mig lite.
