Bra helg.

Vägarna är bara! Vilken dröm. Jag tror aldrig att regn och några enstaka plusgrader tillsammans med blask har varit så önskat som nu. Häromdan såg jag vägstrecken hemma för första gången på flera månader. Eller nåt i den stilen.

Befinner mig i Malmö och jag är aningen sliten. Jag klarar knappt av att festa två dagar i rad... Det gick bara när jag var 17-18. Det låter som att jag är 35, haha! Hrm, på NZ i våras var det nog 5 eller 6 dagar i rad om jag inte minns fel? Opassande att skriva här? Yeah yeah...

På tal om opassande, jag läste en mammas fråga i amelia angående om att hon hittat sin dotters blogg på nätet och börjat läsa. Den handlade mest om helgernas fester, killar och sex och mamman undrade om hon hade rätt att läsa bloggen, eller om det i stort sett var som att läsa dotterns dagbok. Hon fick olika svar från andra läsare och det var faktiskt någon som sa att det var helt oacceptabelt och att hon skulle hålla ögonen borta från bloggen. Hallå, ursäkta?

Dottern var 17 och eftersom jag själv vet hur jag var i den åldern så tror jag att hela bloggen delvis handlar om bekräftelse, även om dottern själv inte ser det på det viset. Och hur kan man som förälder blunda för vad ens dotter skriver på nätet, när det är väldigt personligt och dessutom aldrig nånsin kommer att försvinna därifrån och där ALLA kan se det? Självklart blir det personligt ibland, men att skriva om helgens one-night-stand?

När det gäller bloggar/resedagböcker, whatever, får man helt enkelt vara beredd på att vem som helst kan läsa den; mamma, syrran, mormor eller svärmor. Jag tycker dottern har missuppfattat hela blogg-grejen (ska jag säga som bara svamlar om det mesta...) men jag tycker framför allt att mamman är... ja, rent ut sagt en idiot om hon inte pratar med sin dotter, även om det skär på banden. Tänk när hon sitter där om några år och alla vet vem hon legat med. Usch. Och även om dottern hade skrivit om mindre privata saker, tycker jag absolut att hennes mamma ska få läsa den.

Bara en liten tanke jag hade, hrm.

Helgen är snart över och den har varit kanon förutom att min mage inte riktigt varit min vän. I fredags blev det i alla fall utgång med Sylvia och sen dans på Fagans. Igår begav jag mig till Ängelholm tillsammans med Sofia och hälsade på Sara och Jocke i deras nya, fina lägenhet. Tillbaka i Malmö var Robban och Alex i tag med att förbereda inför kvällen och några timmar senare var vi 8 pers som åkte ner till Harrys. Det var 27 års och jag kom in, wiho!! Tack vare Alexs sjysta kompisar! Jag mötte upp Sylvia, Carro och Ida och vi gick vidare till Etage. Efter ett par timmars dansade blev det en taxi hem och jag stupade i sängen vid halv 4.

Idag har jag och Alex myst hela dagen, varit en tur på Ikea och bara slappat. Oj, vad jag tycker om den killen. Så med andra ord; en riktigt bra helg.

Imorgon dags för ny vecka, då jag ska försöka äta lite nyttigare... Och vet ni vad? I en hel vecka har jag hållt mig borta från godis, kakor och glass! Wiho! Jag lovade mig själv en månad så bara tre veckor kvar! Jippi...

Pink.

Femte gången. Femte gången. F-E-M-T-E G-Å-N-G-E-N. (Och jag lider av psykisk stress, pga en j..... bil.) Idag på väg hem från jobbet slutade musiken strömma från min kasettbandspelare (japp, du läste rätt, kasettband. Har dock uppdaterat de med massa härlig musik. Hrm.) och jag anade oråd direkt. Jodå, som på beställning började en av lamporna att lysa på instrumentbrädan. Av med fläkten, radion och allt som tog onödig ström och jag ignorerade lampan plus att jag tog lite omvägar för att slippa behöva växla ner till ettan. Och faktiskt! Först när jag var utanför Klasaröd började bilen hacka, trots att lampan blinkat hela vägen från Lövestad. Och Klasaröd! Så nära hemma har bilen aldrig stannat, framsteg! Om det inte varit så halt hade jag hunnit hela vägen hem! Körde dock alltför fort med tanke på väglaget, vet ju att ju snabbare jag kör desto mindre risk är det att bilen stannar... Men passar som sagt inte helt bra i detta väglaget.

Och på tal om väglaget, nu är jag riktigt trött på vägarna här hemma. En centimeter is som aldrig tycks försvinna och som har legat där i hundra år. Ååååh.

Tur att jag har min pappa. Han har räddat mig SJU gånger denna vinter. Får dock tilläggas att jag bara kört av vägen en. Mycket viktigt.

Usch, trötter. Har haft mycket slitsamma dagar på jobbet. Vi har bowlat, städat, lekt i snön, tittat på film, skjutit luftgevär och imorgon ska vi baka muffins och på fredag ska vi titta på "bio". Usch, sikket jobb.

Vet ni vad? Bokningsbekräftelsen från Rosa Bussarna damp just ner i min inkorg. Härligt!

Extra

Måste ju tilläggas- jag har kört bil nästan varje dag hela vintern. Inte riktigt, men väldigt väldigt mycket. Och alla de dagar det varit som mest snökaos har jag varit ute på vägarna. Och förutom lite sladdningar och liknande har det gått väldigt bra. MEN! I fredags, på väg till jobbet, körde jag av av vägen. Raaaaakt ner i en snödriva. Ja, där satt ju bilen jäkligt fint. Dessutom fick jag bagageluckan i huvudet. Efter alltså, inte när jag körde av vägen. (Hehe) Och på kvällen i Sjöbo slutade Farmors bil att fungera normalt. Det var längesen jag var så arg och sa så många fula ord, om man säger så... Men som sagt, efter många om och med kom vi äntligen fram.

Så, en liten parantes.

Relax.

Jag har en plan. Äntligen. Jag är lite beroende av mina planer, jag kan inte riktigt slappna av annars, vilket är väldigt drygt. Fram till studenten var planen bara skolan, över sommaren blev Oslo bestämt, långt bak i tankarna fanns en resa och den blev bokad ett halvår innan avfärd. Nästa plan var att resa runt och väl hemma var planen att spendera sommaren hemma och sen komma på vad som skulle hända därnäst. Och vips, där har jag stannat kvar. Tankarna har ju snurrat och snurrat och jag har ombestämt mig hundra gånger men det känns som jag ändå varit på samma ställe och liksom inte kommit nånstans. Och nu har jag varit i samma situation i 8 månader. MEN! Nu äntligen. Planen är: jobb i Vanstad tills mitten på april, byte till servitris i Kivik och jobb tills slutet på oktober. (Detta har ju förvisso varit en plan i ett par månader). En nybörjarkurs i spanska under hösten och förhoppningsvis nåt litet jobb i november och december och sen... I januari drar jag och Jessica till Sydamerika!! 7 veckor runt i bl a Brasilien, Chile och Argentina! Så jäkla härligt. Sen, är det dags att komma på nästa plan. Jag hoppas att jag ska känna; "oooh, jag vill börja plugga!" Stor chans.

Ida, Ida, Ida; lev i nuet. Aja, jag är i alla fall bättre på att leva i nuet när jag vet ungefär hur framtiden ser ut.

Helgen blev riktigt bra! Trots riktigt mycket klödd med bilen i fredags kom vi slutligen till Malmö och hade en mycket trevlig kväll tillsammans med My och Henrik! Lördagen bjöd på hemvisit hos söta, underbara Johanna, lite strosande i affärer, god middag, mycket mys med Elin och en bra film. På söndagen umgicks jag lite med Alex, bokade resa med Jessica och avslutade helgen med middag med mamma och pappa och ett dubbelavsnitt av Ally. Mmm. 

Så social som jag var förra veckan; herregud. Varje kväll var det dejt med någon och det känns bra att ha nån sån vecka ibland. 

Nu börjar mina ögon dra ihop sig. Jag jobbar heltid denna vecka och jag är inte helt van vid det. Det är bara måndag, hjälp... Kom i alla fall iväg till träningen trots trötthet och oj vad jag skrattade! Mest åt mig själv dock. Trots att jag ser ut som en flodhäst korsat med en elefant när jag går på Martinas aerobicpass, så är det riktigt kul! Och idag var det riktigt svårt. Mitt försök till att dansa ser mer ut som ett försök till att på nåt vänster lyckas flytta fötterna i alla fall på rätt håll. Hehe. 

Ett avnitt Ally, sen sängen. God natt!  


Snö, snö, snö, snö!

Det snöar, det snöar, det snöar. Än så länge tycker jag det är helt okej, jag ser hellre att det snöar än att det är +4 c, grått och trist. Visst, väglaget är desto bättre då men ändå. Det som börjar oroa mig är att snön inte kommer vara borta förrän i september. Typ.

Mitt snea humör fortsätter, kunde inte komma på nåt bra svenskt uttryck så det får helt enkelt bli; i'm a mess.
Usch, vad jag klagar.

Humöret blev dock bättre just, pratade lite med Alexander. Han är så söt. Elin kommer snart till jobbet, sen trotsar vi vädret och kör till Sjöbo för träning, sen fika och mys hemma i Näsby. Åååh, träffade Elin i tisdags också och det ska bli så skönt att träffa henne nu igen. Har även hunnit med att mysa med Fia, diskutera killbekymmer med Sylvia denna veckan, bestämt dejt med Jessica på söndag så vi kan planera vår AFRIKA-RESA(!!!!!) plus att jag ska träffa My och Henrik hos Alex imorgon. En välfylld, social vecka. Jag är glad när jag kan få in några sådana också.

Tusan vad jag mår illa. Några av barnen är hemma, vissa p ga kräkningar... Neeeej, jag vill INTE bli smittad!


Danny!



Fick nyss förfrågan om jag ville gå på intervju för att jobba på ett nyöppnat café. Det hjälpte ju inte min sinnesstämning idag direkt. Det hade varit så kul... Aja, papperna är klara och färdiga för Kiviks Musteri så jag har inte så mycket till val.

Som sagt, jag har varit på ett mycket konstigt humör idag. Jag vet inte vad det är... Jag antar att jag är i en 20-års kris. Kan man vara det? Det känns så i alla fall.

Tandådalen ja. Det blev kanon! Vädret har varit strålande alla tre dagar, skidåkningen har varit bra- jag ramlade inte en enda gång (!!!) plus att jag hittade lite nya roliga röda och svarta backar som jag aldrig åkt innan, bra after-ski, mycket skratt med Fia och resten av familjen och i lördags blev det en helt sjuuuuukt rolig utgång! Vi träffade ett gäng på after-skin som vi sen hängde med resten av kvällen och vi gjorde dom sällskap till Högfjällshotellet (som vi aldrig skulle kommit in på annars. Tror jag) och det blev verkligen en helkväll och det blev riktigt lyckat! Dessutom träffade vi Idol-Danny! Skitfräckt, hehe. Något som dock inte var överdrivet roligt, var bilresan hem. Fy fy fy.

Kom hem sent i söndagskväll och firade därför alla <3-dag med Alex igår. På vägen mot Sjöbo för att åka till Malmö, mitt i korset i Anklam, stannade biljäveln och jag kom inte en millimeter. Jag stod ju inte alls i vägen. Jag blev så frustrerad att jag började stortjuta. Pappa fick som vanligt rycka in och rädda mig och nu har jag Farmors bil ett tag. En sak är ju bra, jag är en jävel på att bli bogserad.

Hemma

Hemma igen. Känns alltid så märkligt när man nyss kommit hem från skidsemestern. Speciellt med tanke på att gårdagseftermiddag/kväll/natt var helt sjukt rolig. Det blir sån kontrast. Uppdaterar mer imorgon.

Jepp.

På onsdag beger jag mig till Sälen med Sofia. Det ska bli så härligt att få åka lite skidor, gå på after-ski och vara så härligt utmattad när klockan är 21.

Skrev på mitt sista kontrakt (skulle jag tro) för jobbet idag. Även om det är mer än 2 månader tills jag ska byta jobb känns det märkligt. Jag har inte varit i Vanstad mer än 5 månader men eftersom situationen var som den var när jag började känns det som att jag har varit där längre och nu ska jag låta skrytsam; jag känner faktiskt att jag åstadkommit något. Under tiden jag var i skoldelen kände jag mig, tja, totalt fucked up, men fritidshemmet ligger mig varmt om hjärtat. Det som känns bäst är ändå att barnen respekterar och tycker om mig.

Jag tänker mer och mer på Rosa Bussarna-resan. Det hade varit så sjukt kul och förhoppningsvis hade jag efteråt i alla fall tillfälligt känt att min reselust fick ligga lite på hyllan och ta tag i mitt liv, börja plugga och flytta hemifrån. "Flytta hemifrån"... Det låter så märkligt. Det gjorde jag ju för flera år sen. Jag bor ju bara hemma tilfälligt. 8 månader... Plus att det är här jag har alla mina grejor. Jag får nog tänka om.

Nu blir det lite fix med foton, lite OC, svarande på sms och en mango! Mums!


Glad

Sista säsongen av OC, sista säsongen av Ally, massor av foton som väntar på att bli sorterade och sättas in i album, fortfarande eftermiddag, en semla, godis, Coca-Cola och reseplanerande till Afrika med Jessica. Kan det bli bättre? Ja, Alexander här men det får väntas tills på tisdag.

Afrika... Kan det bli möjligt redan nästa år? Wiiiie!!

Fredagkväll

Favorit i repris! Igår var det ett rent fredagsnöje, igen. Vid 23-tiden igår försvinner ljuset på min bil ute på 90-vägen vid Tryde och diverse lampor börjar att lysa. Av med fläktar och onödigt skit tänkte jag och kör så länge det går! Med Farmor i bilen, och med oss bägge långt framme i rutan, körde vi med parkeringsljus ända till Äsperöd! Wiho! Där var det dock lite brandbilar och liknande i vägen vilket gjorde att jag var tvungen att stanna och boom, där dog bilen. Mitt i korsningen. Som tur var fanns det brandmän som inte gått hem än som hjälpte mig med att flytta bilen. Ett par föräldrar från skolan körde också förbi och hjälpte till, dock till ingen nytta. Så det vara bara till att ringa hem, väcka pappa och be honom att komma och bogsera hem oss. Så ungefär 2 timmar tog det, från vi lämnat Tomeilla tills vi var hemma. Och det var ingen värme i bilen och jag var tvungen att köra med rutan delvis öppen eftersom vi överhuvudtaget skulle kunna se nåt eller för den delen andas. Väl hemma blev det av med alla kläder, nya på och ner under en filt med muffe-skor på och jag låg och frös och sov om vartannat tills halv 4 i morse.

Men förutom det, var det en mycket trevlig kväll igår med Farmor och Elna på litemer!

Som ni vet är jag väldigt blödig och idag var dödsannonsen för den 19-åriga kille som dog för bara några dagar sen i tidningen och idag tänker jag lite extra på honom och hans familj.

Dags att göra sig iordning. Ha en underbar kväll!

Sluta tänk för tusan.

Jag har kommit på varför jag, mer än vanligt, funderar så himla mycket på allt. Jag har inte varit fullt så här skadad innan men nu är jag hopplös på att leva i nuet. Antingen tänker jag bakåt eller framåt. Och jag tror att till viss del, funderar jag så himla mycket nu för att min ventil har försvunnit. Det betyder Elin. Innan ventilerade och pratade vi varje dag, under tiden vi bodde ihop så kanske varannan i vissa fall. Men alltid. Och visst, ibland blev vi trötta på att höra våra egna röster men samtidigt så hade både hon och jag ett stort behov att få prata av oss, dela tankar och händelser under dagen. Men nu är det inte så längre. Det är jobbigt.

Ibland funderar (hehe) jag på vad jag gör idag. Om jag för två år sen skulle säga att jag bor hemma hos mamma och pappa igen och jobbar i Vanstad på halvtid, skulle jag aldrig tro mig själv. Det är inget fel med det, absolut inte, jag trivs med mitt liv för det mesta, men det känns bara inte jag.

Jag tror jag kommer sakna jobbet rejält när jag väl slutar men samtidigt tror jag att det är bra för mig. Även om det inte alls blir som jag tänkt mig i Kivik så blir jag i alla fall en erfarenhet rikare och jag känner att det börjar bli dags för det nu.

Dessutom har jag kommit på en sak! Eftersom jag inte är helt hundra (??? Jessica..? ;)) på att någon vill följa med och resa i höst (om jag nu vill det) kom jag på Rosa bussarna i Afrika... Hm, värt att kolla upp.

Impad.

Efter jag skrivit förra inlägget blev jag genast mycket trött, bara av att läsa texten. Men!! Jag tog tag i mig själv och fick ihop värsta träningspasset på 70 minuter! Det var dock svinkallt ute.

Så nu har jag några steg i alla fall, så hoppas jag att Birgitta har varit ENORMT flitig idag.

Ally-dags!!


Klassiskt.

Det är så typiskt! Vi har vår stegräknings-tävling på jobbet idag och jag har laddat i flera dagar! I alla fall sen i fredags... Menmen, så jäkla typiskt! Jag tänkte först trotsa vädergudarna och köra ut till passet senare ikväll men efter att x antal personer sagt till mig att det är jävligt korkat så kanske jag borde tänka om... Att sitta i en snödriva hela kvällen är inte högst på min önskelista, även om jag har kört mycket bil i vinter och jag inte suttit fast nånstans än så länge. Men visst, nån gång ska ju vara den första. Och med tanke på att jag inte ens ser grannen eller Klasaröd så... Jag kom dock nyss på att jag har nån dvd där uppe med massa övningar på, som jag förvisso aldrig tittat på, tog den av nån tidning för ett par år sen som skulle skickas i retur (på jobbet alltså, det fick man, jag snodde den inte). Så den ska jag se, plus att jag ska bulta på mig massa kläder och springa 10 varv runt gården. Det tar säkert 30 minuter i alla fall. Hehe. Och så får jag dammsuga en timme eller nåt...

Jag älskar vintern, men inte DETTA.

Har varit på lite mysko humör idag. Såg ett riktigt sorgligt avsnitt av Ally precis innan jobbet, det är farligt. Blev riktigt låg och det höll i sig hela eftermiddagen. Jäkla Larry, jag hatar honom. Han har förvisso inte varit med i den senaste 6-7 avsnitten men det kvittar, jag hatar honom.


RSS 2.0