idamariae

Löpningen gick bra idag, ingen skada skedd med min lilla fot och dessutom har jag slagit personligt rekord på 5 km, wiho!

Ikväll blir det först släktkalas, sedan fest med härliga bf3a!! Att vi ska vara hemma hos Bea, bara det inger värsta nostalgi-känslan, haha! Ska bli riktigt, riktigt kul att ses!

Solen skiner, JAG ÄR LEDIG, och helgen har bara börjat. Ha en trevlig helg alla!

Mitt jobbmarathon på 33 dagar tog slut idag. Blev ju dock inte alla dagar i rad, som tur är, utan jag har varit ledig 3 dagar under den perioden. Nu är 12 dagars jobb avverkade och det ska bli riktigt skönt med helg. Jag känner det i huvudet... (Lär väl gå på väggarna imorgon.)

Imorgon blir det veckans första utomhusträning! Om det inte blåser för mycket. Jag kan springa eller cykla i regn, snö, kyla och värme men fanken inte i blåst. Har haft mini-rehab här hemma på mammas crosstrainer plus lite promenader och på måndag ska jag ge mig på mitt första aerobicpass sen jag stukade foten. Jag hoppas det går bra. Jag har spelat brännboll två gånger och lekt dunkgömme en gång denna vecka med ungarna (och då jäklar springer man) så lite aerobic ska jag nog klara av.

3 dagar kvar i Vanstad nu. Det känns jättejobbigt, som jag kommer sakna de små liven. Det känns också jobbigt att ge över ansvaret till nån annan, som jag vet inte känner barnen. Ojoj, tänk om man kunde vara på två ställen samtidigt! Hade förvisso inte lönat sig, hade fått sparken i maj i alla fall.

Jobb tar mycket av min tankeverksamhet just nu märker jag. På det viset ska det bli skönt att bara ha ett jobb. Nästa vecka bjuder på 6 dagars jobb, men efter det är det 4-5 dagar i veckan som gäller. Och det ska faktiskt bli skönt.

Helgen blir lugn och billig, har inte råd till nåt annat. Födelsedagsfirande i Eljaröd imorgon och sen vidare på klassfest i Tomelilla. Söndagen ska spenderas med Alexander. Ledig hela helgen, ledig hela helgen, ledig hela helgen... Wiiie!

Nu ska jag gå och lägga mig. Det var väldigt längesen jag en fredag gick och la mig kl 23. Kvällen blev inte riktigt som planerat, jag slutade jobba tidigare men ändå för sent för att göra nåt stort av kvällen. Så massa plättar med sylt, samtal med mamma och pappa och "Så ska det låta" blev min fredagskväll. Alldeles lagom.

God natt alla, gör som jag, sätt mobilen på ljudlös och ställ ingen klocka. Mmmm.

Har nyss kommit hem från 7 km promenerande med Sylvia. Det var längesen vi var ute och gick, speciellt här hemma. Dock väldigt trevligt, vi pratade som vanligt massor och att förena nytta med nöje är det yppersta, som min idrottslärare en gång uttryckte det. Var hos Farmor innan jobbet idag och trots att jag var där i 3,5 timme hann vi knappt prata om allt som vi skulle och det gick så fort. Jag är fruktansvärt dålig på att hälsa på mina mor- och farföräldrar vilket ger mig ååångest, men varje gång jag gör det så är det alltid lika trevligt.

Torsdagen är snart slut och det betyder att helgen står för dörren. Det är jobb och en lugn helg som står på mitt schema, vilket passar min plånbok utmärkt. Helst skulle jag egentligen vilja vara med Alex hela helgen.

Tre lördagar i rad har jag nån släktgrej, det var längesen!

Nu blir det lite mango, vindruvor och den härliga filmen (med den fruktansvärda svenska översättningen...) "He's just not that into you". Hur kan det bli "Dumpa honom" på svenska? Har förresten stött på massa särskrivningsfall de sista dagarna och det kryyyyyper i kroppen på mig. Jag tror jag lider av en störning; kryp-i-kroppen-vid-särskrivningsfall-syndrom.

Jessica skrev nåt i min blogg, att hon varit ute i 7 timmar på jobbet idag. Jag HATAR när jag inte tar till vara på vädret. Planen var en promenad i förmiddags. Pappa kom dock på att jag var hemma och att jag kunde köra och hämta morfar i Äsperöd, där han lämnat traktorn. Tiden rann iväg innan jag kom hem igen men det gick bra, tog en tur på CTn istället. Jag hade planer på att vara ute med barnen i eftermiddags och visst, barnen var ute men vart var jag? Jo, framför datorn och med näsan i hundra papper. Var förvisso ute i 15 minuter. Då satt jag i skuggan. Och som jag skrev innan, när jag kom hem snurrade det så i huvudet att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Blä.

Nu är jag i alla fall nästan klar med kvällens bestyr och nu blir det faktiskt; sängen, inte soffan, med Elnas "Män som hatar kvinnor".

Förresten, idag och igår har jag verkligen märkt att jag tappat all fantasi när det gäller matlagning. Någon som har några roliga tips? Det ska helst vara nyttigt också! Egentligen sitter nog bristen av fantasin i plånboken... Det är inte alltför många sedlar i min tunna börs. Det tycker jag inte heller om. Hade dock 100% mer på mitt norska konto än vad jag trodde såg jag nu när min internetbank äntligen fungerar igen! Hela 190 kr! Hehe. Synd att jag inte har ett uttagskort bara. 

 

Jag är helt slut i knoppen. Det är ganska märkligt egentligen, för det lilla jag har hunnit umgås med barnen idag har de varit snälla och inte alltför busiga. Men ändå. Min kära kollega går på heltids sjukskrivning för ett tag vilket betyder att det var vår sista dag tillsammans idag, och det skulle fixas med jobb-schema, papper hit och papper dit och som tur är, råkade vi vara tre stycken på fritids idag, annars hade jag väl varit kvar där än. Just nu snurrar allt i huvudet, tider hit och tider dit. Jag ska för två veckor byta schema och idag fick vi ihop det helt och hållet. Vadå i sista stund?

Det är väldigt blandade känslor inför att sluta i skolan. Idag slutade en av våra pojkar, det var tråkigt att säga hejdå och jag vet att när jag väl ska säga hejdå till alla 35 barnen... Usch, usch, usch. Det kommer bli jobbigt.

Jag får se det som så att barnen snart ska gå på sommarlov och att allting ändå hade blivit annorlunda då. Sen jag berättade för barnen och föräldrarna att jag ska sluta, har jag fått höra från bägge sidor att de tycker det är tråkigt att jag försvinner. Det känns i alla fall bra att höra. Även om det gör det ännu jobbigare.

Det är så fint väder ute. Och här sitter jag. Jag orkar inte ens ta mig ut. Måste läsa lite skolpapper, fixa med min norska bank, laga middag, börja tvätta, köra för pappa och lite annat smått och gott, sen blir det en stund med min bok i soffan. Och eftersom jag känner mig själv alltför väl, vet jag att jag kommer hålla på med massa saker till 22.30 ca, och sen orkar jag inte läsa.

Bägge deklarationer inlämnade, skönt! Dock skulle jag vilja ha resultatet på den norska med en gång och inte behöva vänta flera månader. Är nervös för restskatt...

Nu blir det på med hög musik, ett par-tre-fyra timmars effektivitet!!
Ha en fin onsdagkväll!

Överskotten från svenska lär jag väl få betala i norska...

Förvirrad eller vad? Har fått min selvangivelse från Norge idag och eftersom jag flyttade från Sinsenveien innan alla lönespecifikationer hann komma, har jag nu inga från 2009. Norge är en aning u-land på den fronten, att skicka post till ett annat land är lite besvärligt. Tragiskt då de är världens rikaste land. Typ, nåt i den stilen.

Men jag har i alla fall specen från januari. Men den är på ca 1/5 av det totala beloppet som angivs. Hur jag än räknar, jag skrev ner alla timmar jag jobbade, och lägger till semesterersättning och bonus och hela köret, så har jag enligt deklarationen tjänat 10 000 kr mer än jag kan komma på. Och min inloggning till internetbanken funkar inte längre, och på telefonbanken kan man bara höra de två senaste transaktionerna. Tror förvisso inte att de sen förra året är kvar... Jag skulle i alla fall be om ett nytt lösenord och skrev in adress och telefonnummer. Fine, med +47 som landsnummer. När jag sen ringer telefonbanken kommer jag ju på att fan, det är ju Norges landsnummer och inte Sveriges. Åååh.

En svensk och en norsk deklaration; underbar torsdagskväll.

På de flesta personaltoaletter jag varit på, på skolor och förskolor, är det alltid något uppsatt som ska peppa en eller göra så att man förstår att man egentligen har det väldigt bra fastän alla är halvvägs in i väggen. Den här bilden sitter i alla fall i på Vanstads toalett!

Vaknade vid 7 i morse, trodde klockan var typ 11. Men icke, mamma kallade på mig och sen fick jag snällt följa med till Sjöbo och hämta min bil. Så fort jag satte ner foten i golvet trodde jag att den skulle gå av, mer eller mindre. Det var betydligt värre då än igår. I med lite ipren och nu känns det bättre, om det beror på tabletterna eller på att jag har satt igång lite blod i foten vet jag inte. Mamma tyckte i alla fall att jag skulle stanna hemma idag, men jag tycker nog tvärtom. Jag jobbar idag och om det är värre imorgon får jag stanna hemma då. Egentligen är jag mest nervös för lördag...

Just nu sitter jag här med en stukad, inlindad fot. Jag trampade snett på step-brädan, ramlade ner och vred om foten rejält. Det gjorde skitont. Som tur var ryckte alla snälla själar in och lindade och tröstade, syrran var dessutom där och körde upp mig till vårdcentralen efter påbackning från Fitness-"personalen", och hon höll mig sällskap och körde mig hem. Det var fyra minuter kvar på passet, jag har inte tränat på en vecka och passet var dessutom riktigt kul. Ååååh. Doktorn sa att jag inte får träna på minst en vecka plus att min vanliga styrka i foten inte kommer vara som det ska förrän om 4-5 veckor. Piss, piss, piss. Jag tror att serveringsyrket är kanon för en stukad fot.

Nu går jag och lägger mig. God natt.

Ny vecka, nya tag. Bara 3 dagars jobb kvar, sen är jag äntligen ledig en dag. Sen är det dags för sista ruschen därefter. Känns märkligt att jag bara kommer att ha varit ledig en dag på 19 dagar. 

Jobbet i påsk gick bra, det funkade bättre än vad jag förväntat mig men shiit vad folk det var på påskdagen. Jag antar att det på alla arbetsplatser finns något man inte är nöjd med och så även här, men jag får helt enkelt lära mig att stå ut. Fick i påsk dessutom plats med två lyckade utgångar! Litemer och Tingvalla, och trots att jag var riktigt trött hade jag kul. Jag är i alla fall glad att jag körde, annars hade jag aldrig orkat jobba. Börjar bli gammal, hehe.

Jag berättade för barnen idag att jag ska sluta, kändes sorgligt. Skrev fritids-info till Vanstadbladet som kommer ut till föräldrarna varannan vecka, där jag också nämnde att jag ska sluta. Då kändes det så påtagligt, och mycket märkligt. Det som bara skulle bli ett par veckor blev nästan 8 månader.

Nu är det dags för mig att träna, har inte varit aktiv sen i torsdags... Eller jo, jag har sprungit baken av mig på jobbet men förutom det. Jag tänker trotsa min förkylning som ligger och gror, och antingen vill jag att den bryter ut NUUUU eller så kan den väl bara försvinna... Jag HATAR att gå och bära på en förkylning som aldrig bryter ut.

Adios.